Poetry

När livet känns trist och grått så tänker jag ofta på den här dikten:

Where is the horse and the rider?
Where is the horn that was blowing?
They have passed like rain on the mountain, like wind in the meadow.
How did it come to this?

När livet känns intressant och jaget fylls av glädje, eller när jag upplever
"flow" så tänker jag ofta på den här dikten:

Solen har lämnat sin svärta och hittat en ny morgon,
Och den ljuva månen jublar i klar och molnlös natt!



Jag önskar jag vore månen i en klar och molnlös natt just nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0